När jag väntade vårat andra barn som vi också fick hjälp med av IVF var jag lite orolig över hur det skulle bli denna gång. Kunde jag föda vaginalt? Jag gick på samtal om min oro o jag bestämde mig för att försöka. Jag var också orolig över vart jag skulle bli skickad. Vi hade precis flyttat o hade längre till Södertälje o närmst till Danderyd o BB Stockholm som vi valde.
Den dagen vi var beräknade började värkarna vid 12 tiden när vi satt på stranden. Trodde det var förvärkar då jag var säker på att gå över tiden. Men värkarna slutade inte o vi ringde in. Jag skulle börja klocka värkarna och de höll en plats åt mig. Vid 16 tiden ville vi åka in o möttes även där av ljuvlig personal o vi fick ett rum o lustgas. Jag var öppen 10 cm men jag ville absolut ha epudral. Jag ville bara helt förberedd om det blev snitt denna gången också. Jag fick det o smärtan gick över. Kunde återhämta mig lite o väntade på att bebisen skulle ner o på krystvärkarna. Bebisen kom ner men inga krystvärkar. Jag fick börja krysta ändå men huvet åkte upp hela tiden. Det var frustrerande o tungt. Till slut bestämdes att hjälpa till med klocka. Jag blev livrädd det har man ju inte hört bra om! Hela rummet fylldes med undersköterskor, barnmorskor o läkare. Det kändes konstigt nog inte så tryggt just då men i eftehand var det bra med alla proffs. De provade med den lilla sugklocka och läkaren började dra när jag fick en värk och jag krystade. Efter ett par värkar så gick det! Ut kom en perfekt pojke kl 21.25 på storasysters födelsedag. Jag fick bara sy några stygn och återhämtade mig väldigt bra.
Att föda med sugklocka behöver inte alls vara skrämmande, det kan gå lugnt och stilla och sluta på aldra bästa sätt.
Comments